Min granne Mona som pillade på pastillen

Jag glömmer aldrig min första lägenhet. Jag var först i gänget att flytta hemifrån. Jag var akut less på morsans tal om hennes hemorojder som hon ärvt efter sin mamma och sjukt less på min farsa som small av i soffan på lördagkväll och spydde på exakt samma ställe alltid på heltäckningsmattan. Tror säkert att den ligger kvar i villan vi bodde i. Den är som ett minnesmärke. Grannarna kommer och sätter sig runt den, talar gamla minnen, gråter och blir nostalgiska "Jag visst fan var det bättre förr när Lennart visade var fläcken skulle sitta..." När huset säljs så kommer mäklaren att peka på fläcken och säga att "man ska vara glad att förmögenhetskatten är borttagen.."

Nåväl. På området där jag hamnade så var jag nog den killen som hade minst narkotika i blodet, och hade varit minst gånger på torken. Man smög igenom området på kvällarna eftersom man trodde det stod ett fyllo i varje gathörn.
Det var alltid fest i huset där jag bodde. Lägenheten intill min så såg jag aldrig någon. Det var säket nån som satt inne på kåken på livstid tänkte jag för mord minst. Mats sa att "där bor säkert Christer Pettesson, han som mördade Palme" så det var en hemsk upplevelse att man trodde man bodde granne med honom. Nåväl.

En dag kom en flyttbil till lägenheten i alla fall, jag tittade ut genom fönstret när flyttbilen kom. Ur bilen så kommer det en blond ängel bärande på en kakuts. Jag smälte. Hon var vacker, hon var min. Jag döpte henne till Mona. Mona och jag skulle ha ett förhållande hade jag bestämt så jag till och med började ett kamma mig!
Mona verkade lugn, man såg henne knappt. Men på nätterna hörde man stön från sovrummet.."åååhhh ja,,,,mm ja", och ni kan ju tänka er vilka bilder jag fick upp i skallen där jag låg och lät som ett ånglok! Jag ville mer och mer ha Mona. Stönen fortsatte på nätterna och jag blev TOKIG!

Jag bestämde mig för att ragga upp Mona en fredagvkäll efter jag druckit "lite" Jag köpte lite vin och räker, stod där halvpackad och ringde på dörren! Jag var nervös. Skulle vi ihop? Skulle hon ringa polis? Skulle hon sluta stöna på nätterna? Dörren öppnades. Där stod hon, min älskade ängel. "Mooooooooona" sa jag och log.

Mona log inte. Hon tittade i stället ilsket på mig och sa "du..din farmor gör mig tokig...det är väl din farmor..hon gör inte som jag säger...och jag måste gå till nästa brukare. Hjälper du hon med blöjorna?"

-Nej., Det är INTE min farmor, sa jag. Tjejen visade sig vara från hemtjänsten!!

Jag hade alltså på nätterna legat och lyssnat på en gammal haggas stön. Hon var 88 år och låg och pillade på pastilen...

Jag var potent i 3 månader efter det.

Kommentarer
Postat av: Nicco

hahahaha, sjuukt rolig!!

2008-06-27 @ 08:50:14
Postat av: J

Skrattade högt, inte riktigt vad du hade tänkt dig förstås? En sak bara: du menar väl impotent? Sorry, men jag var tvungen att kommentera grammatiken..

2008-06-27 @ 18:04:37
URL: http://epistlar.blogspot.com
Postat av: Micke

Ännu roligare!! Gött mos! :)

2008-06-29 @ 22:03:58
URL: http://beckfjall1.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0