Fredrik Lindström vill inte säga ord som inte finns
Jag stötte på Fredrik Lindström på Kungsgatan en gång. Jag var lite dragen, eller packad som det heter på mltt språk.
Jag hade druckit en jävla massa bärs, och Fredrik säkert svindyrt årgångvin som han säkert talade med också med len röst (för att inte skrämma vinet) Fredrik skulle säklet titulera sitt tillstånd för något salongsberusad
Fredrik stod och grävde i sin plånbok efter enkronor. Varför han gjorde det vet jag inte. Det vet nog inte ens Fredrik själv tror jag. Så full var han. Han grymtade, tog upp en krona. Vände på den. Stoppade tillbaka den. Så höll det på ett bra dag då jag stod och betraktade karln. Till sist gav Fredrik upp. Han stoppade ner plånboken i bakfickan och jag till en snyftning. -Va fan gör karln tänkte jag? Är han sjuk? Fick han inte komma in på Svenska Akademins firande av Sture Allens 35 åriga bröllpsdag?
Fredrik satte sig ner på trottoaren, och gömde ansiktet i händerna.
-Herregud, snyftade han. Herregud..
Jag fattade ingenting. Eftersom jag är sådan gjodhjärtad människa så gick jag fram till honom
-Fredde! sa jag
Ingen reaktion
-FREDDE FÖR FAN, sa jag då.
-Jag heter FREDRIK. upplyste Fredrik mig och han fick en sådan blick som vi andra får då skattemyndigheten skickar tillbaka en deklation. Jag hade kränkt Fredrik Lindström genom att kalla honom Fredde.,,,precis som han skullle komma ordblind direkt från slummen.
Fredrik reste sig snabbt upp och lyfte upp fingret hon mig och hytte med det mot mig precis som man varit 6 år och grävt i farsans porrtidningar.
-F R E D R I K, stavade han, och nu såg karln vansinning ut i ögonen.
Jag blev rädd för att mitt liv skulle ta slut. Stämmningen var hetsk från Lindströms sida vill jag säga.
Men då blev jag vred! Här skulle man från en krog till en annan för att förhoppningsvis mot alla jälva odds som finns i världen dra hem en brud till hotellet. Så jag sa det till FREDDE.
-OK jag bryr mig inte om dig, du beter dig som en som precis kommit ut från mammas F I T T A
Det var nu jag trodde att tiden var kommen för att bli avliden. Den folkkäre Fredrik Lindström stampade i marken, hans slet nästan sitt hår och ögonen var svarta i den folkkäres ansikte. Han stammade ett bra tag.
-Du...du...du och än en gång lyfte han upp sitt akademiska finger mot mig och viftade med det.
-Du...du...du..du Det heter inte FITTA, det heter faktist VAGINA.
Fredrik vände sig om och gick i väg. Jag hade stoppat in ord som egentligen inte fanns i Lindströms skalle. Det var inte alls bra tydligen
Jag hade druckit en jävla massa bärs, och Fredrik säkert svindyrt årgångvin som han säkert talade med också med len röst (för att inte skrämma vinet) Fredrik skulle säklet titulera sitt tillstånd för något salongsberusad
Fredrik stod och grävde i sin plånbok efter enkronor. Varför han gjorde det vet jag inte. Det vet nog inte ens Fredrik själv tror jag. Så full var han. Han grymtade, tog upp en krona. Vände på den. Stoppade tillbaka den. Så höll det på ett bra dag då jag stod och betraktade karln. Till sist gav Fredrik upp. Han stoppade ner plånboken i bakfickan och jag till en snyftning. -Va fan gör karln tänkte jag? Är han sjuk? Fick han inte komma in på Svenska Akademins firande av Sture Allens 35 åriga bröllpsdag?
Fredrik satte sig ner på trottoaren, och gömde ansiktet i händerna.
-Herregud, snyftade han. Herregud..
Jag fattade ingenting. Eftersom jag är sådan gjodhjärtad människa så gick jag fram till honom
-Fredde! sa jag
Ingen reaktion
-FREDDE FÖR FAN, sa jag då.
-Jag heter FREDRIK. upplyste Fredrik mig och han fick en sådan blick som vi andra får då skattemyndigheten skickar tillbaka en deklation. Jag hade kränkt Fredrik Lindström genom att kalla honom Fredde.,,,precis som han skullle komma ordblind direkt från slummen.
Fredrik reste sig snabbt upp och lyfte upp fingret hon mig och hytte med det mot mig precis som man varit 6 år och grävt i farsans porrtidningar.
-F R E D R I K, stavade han, och nu såg karln vansinning ut i ögonen.
Jag blev rädd för att mitt liv skulle ta slut. Stämmningen var hetsk från Lindströms sida vill jag säga.
Men då blev jag vred! Här skulle man från en krog till en annan för att förhoppningsvis mot alla jälva odds som finns i världen dra hem en brud till hotellet. Så jag sa det till FREDDE.
-OK jag bryr mig inte om dig, du beter dig som en som precis kommit ut från mammas F I T T A
Det var nu jag trodde att tiden var kommen för att bli avliden. Den folkkäre Fredrik Lindström stampade i marken, hans slet nästan sitt hår och ögonen var svarta i den folkkäres ansikte. Han stammade ett bra tag.
-Du...du...du och än en gång lyfte han upp sitt akademiska finger mot mig och viftade med det.
-Du...du...du..du Det heter inte FITTA, det heter faktist VAGINA.
Fredrik vände sig om och gick i väg. Jag hade stoppat in ord som egentligen inte fanns i Lindströms skalle. Det var inte alls bra tydligen
Kommentarer
Postat av: Anonym
så sant så. :)
Trackback
